Haninge kommunvapen
Haninge kommunvapen skapades med två äldre vapen som förebild. Västerhaninge och Österhaninge, som 1971 bildade Haninge hade båda tjädertuppar i sina vapen. Tupparna, hanarna, syftar på Haninge och skogen Hanveden, som förr hade gott om tjäder- och orrtuppar. Efter kommunernas sammanslagning […]
Kommunerna på Södertörn
Södertörn är Sveriges tredje största ö och på den finns flera stora och små kommuner. Kommunerna som är en del av Södertörn är Botkyrka kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Nacka […]
Ett nytt närsjukhus i Haninge
Haninge kommun och Landstinget i Stockholm har planer på ett nytt sjukhus i Östra Södertörn. Handens sjukhus är slitet och anses inte längre räcka till och nu har Haninge kommun […]
Anrik skärgårdsbygd
På Muskö har det funnits en urgammal skärgårdsbygd med rötter till järnåldersbyar- Ön var bebodd redan på 600-700-talet e. Kr. Muskö har ursprungligen bestått av två öar – huvudön i […]
Muskö
Muskö är en grupp skärgårdsöar som med tiden vuxit ihop på grund av landhöjningen. De många inskurna havsvikarna ger en närhet till vatten och ett intryck av att ön, där den ligger mellan Horsfjärden i norr och Mysingen i söder, skulle vara mindre än den är. Muskö är också mycket bergigt. Men mellan åsarna breder ut sig dalar och t o m lerslätter. Ön representerar helt enkelt det typiska södertörnska (och sörmländska) landskapet i miniatyr.
Äldsta fyndet på stenåldern.
Det äldsta forntidsfyndet är faktiskt från stenåldern då Muskö bestod mest av kobbar. På ett skär har någon glömt kvar en yxa, vilket vittnar om att Södertörns förfäder på stenåldern djärvt paddlade ganska långt ut på havet. Men den dåvarande ögruppen började koloniseras på allvar på vikingatiden att döma av de fynd av boplatser och gravar från denna tid som påträffats. I början av medeltiden lydde större delen av Muskö under Häringe, som då var ett kungligt gods. Sista kungliga innehavaren var Magnus Ladulås. Han skänkte år 1278 Muskö till Strängnäs biskopstift. På 1500-talet återgick äganderätten till kronan. Efter en del ägarturer under nya tiden inköptes större delen av Muskö av möbelhandlare Adolf Levin 1769. Han lät uppföra den nuvarande sätesbyggnaden på Arbottna liksom också Ludvigsberg i Skarpa by. På Muskö har även funnits en hytta där man smälte järn ur malmen från Utö. Namnet Hyttan är ett minne av denna ”industriepok” i öns historia.
Tre befolkningsgrupper.
I dag är Muskö bebott av tre befolkningsgrupper:
1) den bofasta befolkningen,
2) sommargästerna och
3) personalen på Musköbasen.
De tre grupperna umgås inte så mycket med varandra. Ön har också vägförbindelse med fastlandet via Muskötunneln.